KLUBBHISTORIK
Vinbergs Golfklubbs tillkomst och utveckling
I slutet av 1980-talet funderade ägaren till Sannagård i Vinberg, Ivar Bengtsson, på vad som skulle hända med hans jordbruksfastighet när han går i pension. Detta var en tid när bostadsbyggandet var mycket hett. Kunde fastigheten vara lämplig för bostadsändamål. Rolf-Inge Larsson, som drev företaget Byggplaneringen i Falkenberg AB tillsammans med sin hustru Kerstin, tog tag i idén och kontaktade kommunen och stadsbyggnadskontoret. Efter en del granskning och fundering konstaterades att området var fullt av fornlämningar och därför svårt att exploatera för bostäder.
Det var då handläggaren på Stadsbyggnadskontoret, Bo Magnusson, som nästan på skämt sa ”Varför inte bygga en golfbana istället”. Idén var inte direkt tagen i luften då det på den tiden var ett behov av fler golfbanor. År 1980 fanns bara ca 80 000 golfare i Sverige men under 80-talet tog intresset fart. Köerna för att bli medlem i de befintliga klubbarna var långa. I Falkenberg fanns i princip endast Falkenbergs GK.
För att gå vidare med idén kontaktade Rolf-Inge därför Lars Högstedt, som då var ordförande i Hallands Golfförbund och medlem i Falkenbergs GK, för att få hans synpunkter på möjligheterna att bygga en golfbana i Vinberg.
Lars Högstedt och Claes Haglund, den senare också medlem i Falkenbergs GK, hade vid samma tidpunkt letat efter ett lämpligt område centralt, där man kunde anlägga en golfbana. Detta eftersom trycket var stort på Falkenbergs GK och det var svårt för alla att få plats där.
Det fanns alltså ett sammanfallande intresse och tre personer från Falkenbergs GK, Claes Haglund, Bengt Nilsson och Ove Ohlsson, kom på besök och gick runt på markerna och konstaterade att det nog skulle kunna bli en bana på Sannagårds marker.
En skiss för 27 fullängdshål upprättades av Bengt Nilsson, som till stora delar gäller än idag.
Samtidigt pågick planerna på en golfbana i Flädje. 1990–91 bildades en förening som hette Vinberg Flädje GK, med Lars Warberg som ordförande. Föreningen arrenderade Vinbergsmarken av Ivar Bengtsson och sådde in drivingrangeytor och gjorde några provisoriska övningshål. Tanken var att man skulle spela i Vinberg tills banan i Flädje var klar. Men ekonomin uteblev. Tyvärr blev det inte som tänkt, banan i Flädje prioriterades och föreningen upplöstes till slut.
Ivar stod där då som pensionerad jordbrukare och åkermarken hade då tagits ur drift, djuren var sålda och delar av marken var besådda med gräsfrö för golf. Han kände sig bedragen av ”golfarna”.
Rolf-Inge och Kerstin köpte därefter gården av Ivar i syfte att planera och anlägga en slopad 18-håls mellandistansbana, vilket rekommenderades av svenska Golfförbundet. Banan i Vinberg började då att byggas som en pay and play bana. Rolf-Inges företag Byggplaneringen AB byggde och drev banan till en början.
En golfbana skall ha mycket vatten, så ambitionen var att gräva ut ett antal dammar på gården. Rolf-Inge hyrde in larvgående dumprar och Erik Johansson, ”Skräddar Erik”, som ägde en grävmaskin och var nybliven pensionär, anlitades. En rolig episod uppstod när dammen vid hål sju skulle grävas ut. Grävmaskinen stod på det som idag är sexans green, som på den tiden var närmast en träskmark. Det var så flyigt att grävmaskinen sjönk så djupt att i stort sett hela hytten försvann under marknivå. Erik lyckades med skopan gräva fram en gång så han kunde köra ut ur jordmassorna.
När fakturorna från Erik kom insåg Rolf-Inge att det skulle bli väldigt dyrt med allt planerat grävande och frågade om han fick köpa grävmaskinen. Köpet genomfördes och maskinen har sedan dess använts flitigt och alla har nog sett hur kär maskinen varit för Rolf-Inge.
Utöver grävmaskin behövdes dumpers för att flytta massor. Maskiner är dyra så målet var att hyra in när dom ändå stod stilla. Det blev mycket nattarbete och ibland hittades grävmaskinisten och chauffören sovande i hytterna.
När klubben bildades våren 1992 fanns 9 hål. Ambitionen var ju att bygga en 18-håls pay-and play bana. Avgörande för att banan utvecklades och ser ut som den gör idag skedde 1994. Det var då ett arrangemang på rangen och dit kom en granne till banan och sökte Rolf-Inge. Grannen var Ivar Larsson, ägare till Skattagård. Han berättade att han blivit sjuk och hade nu för avsikt att sälja gården. Han tyckte att golfbanan hade blivit en så trevlig granne att han erbjöd Rolf-Inge att köpa hans fastighet. Rolf-Inge och Kerstin insåg att detta innebar helt nya möjligheter och beslöt sig att tacka ja till erbjudandet. Nu blev målet en fullängds 18-håls bana istället, men detta krävde en ny detaljplan. Den nya detaljplanen ritades efter de skisser som tagits fram av Bengt Nilsson. Rolf-Inge och Kerstin ville nu också utveckla anläggningen till en golfturistanläggning och involverade i detaljplanen även nytt klubbhus/golfhotellområde med stugbyar och camping. Detaljplanen omfattar 110 Ha jord- och skogsbruksmark. Detaljplanen kunde efter omfattande prövning av myndigheterna fastställas fyra år senare, 1998. Därmed kunde hål 10 – 18 byggas på Skattagårdsmarkerna.
Ett stort problem var alla fornminnen som finns i området. Detta hade ju varit ett problem när man tänkt bygga bostäder, men nu väntade nya drabbningar med riksantikvarieämbetets tjänstemän. Till en början var det tuffa förhandlingar, men efter en besiktning på plats lossnade det. Tjänstemännen blev som en partner istället för motståndare och kom med flera idéer. Ett av problemen var vägen som skulle ta golfarna från greenen på hål 17 till tee på hål 18. Här kryllar det av fornminnen, men då kom förslaget att lägga en geoduk på befintlig mark före påförda massor, då kan man komma åt de ursprungliga jordlagren om man så skulle vilja i framtiden.
Trycket på anläggningen var i slutet på 90-talet så stort, att det beslöts att medan de nya hålen byggdes göra en provisorisk 9-håls bana på Kristineslätt i Falkenberg. Marken som idag snart är fullbyggd med bostäder och en fotbollsarena, arrenderades av kommunen. Tyvärr blev skadegörelse och stölder för stor och banan blev ingen större succé.
År 2004 var bansträckningen klar ungefär som den är dag. De första nio hålen, som ingick i den enklare pay-and play banan, har förbättrats efter hand.
Golfen utvecklades efter millennieskiftet och kraven på anläggningarna växte. Banan var naturligtvis det viktigaste, men för att locka till sig de allt viktigare greenfee gästerna krävdes mer. Både boende och restaurang skulle helst finnas på banan, och detta insåg ägarna. Redan 1997 byggdes restaurangen och 2008 var den första stugan klar. Även campinggäster med husbil har blivit ett viktigt inslag och idag finns ett femtiotal ställplatser.
Under 2024 var flera större förändringar klara och vi fick ett fantastiskt ö-hål, femman! Även de sista nio hålen har efterhand förändrats till det bättre och vi har idag en jättefin bana.